Besserwisserns hämnd samt nytt om näsa

För det första: genom alla tider har det presenterats vetenskapliga framsteg som framställts som den yttersta sanningen för att sedan omkullkastas några år senare. Detta gäller även språkvetenskap.

Jag ska skänka er en enklare inblick i vad det för mig innebar att studera språkvetenskap.

Ferdinand de Saussure – 
Untouchable

En av ämnets två husgudar heter Noam Chomsky och vi språkvetare brukar traditionellt sätt vara lite snobbiga när det gäller honom. För många människor är Chomsky känd för sina politiska uttalanden, men vi språknördar vill hävda att han är lingvist framför allt, Ave Chomsky!

Chomsky har bland annat bidragit med att försöka förklara språkets ursprung, och därigenom har många människor också ägnat hela livstider åt att försöka mosa honom rent intellektuellt.

Det andra stora namnet är Ferdinand de Saussure, känd bland annat för att ha påstått att orden i språk är arbiträra, dvs. det finns inget samband med hur de ser ut/låter och vad de betyder. Den som under lektionstid får för sig att spela besserwisser och sätta sig emot detta får då bevisat för sig att även om aga är avskaffat kan man fortfarande råka ut för en intellektuell käftsmäll.

Man medger sen ändå att det finns undantag: onomatopoetiska (ljudhärmande) ord. Ordet ”pang” till exempel har ett direkt samband med ljudet det härmar, även om jag skulle vilja hävda att ludet av en ballong som exploderar  låter mer som ”SMÅPP” och en atombomb låter ”BRRRROOOVVVVM”, vilka är med mig??

Nåväl, the times they are a changin´ (Dylan, du kanske kan höra av dig snart?). Nyligen berättade man i vetenskapsradion att allt fler ord visar sig ha ett samband med de saker de representerar. Orden för ”näsa” till exempel.

Näs-tan samma sak på många språk

Man har upptäckt att ordet faktiskt består av liknande ljud i långt fler språk än vad som egentligen kunde väntas. I många språk, oberoende släktskap verkar ordet för näsa innehålla antingen ett ”ne” – ljud eller ett ”no”-ljud (som i ”näsa” och ”nose”).
Andra ord som forskare granskat är orden för ”sand” som i många språk verkar innehålla ”s”-ljudet.

Det verkar alltså som det där med att orden är arbiträra kan komma att tas med en nypa salt, för hur skulle man då kunna förklara att fler språk, oberoende släktskap har samma ljud för samma saker?

Jag uppmanar därmed framtida språkstudenter att tänka er för en extra gång innan ni viker er, tänk på att de skrattade åt Alfred Wegener också när han framförde sin teori om kontinentalförskjutning. Skrattar bäst som skrattar sist.

P.S. Jag undrar hur studien hade ställt sig till det skånska ordet ”snudan” (näsa)?

Trevlig helg önskar Comactiva!

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken nedan!

www.comactiva.se

Källor:

http://www.news.cornell.edu/stories/2016/09/nose-any-other-name-would-sound-same-study-finds

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6518646