Högaktuellt: några ord om GLÖGG

Glögg. Rykande varm serveras den. I slott och i koja under hela den mörka december. I små koppar, med eller utan russin och skållad mandel. Men varifrån kommer egentligen det lite lustiga ordet glögg? Det låter ju mer som något slags onomatopoetiskt (ljudhärmande) uttryck för ett gurglande läte som skulle kunna höras när någon är på väg att sätta julnöten i halsen?

Det hela är ganska enkelt egentligen. Ordet glögg kommer av det äldre ordet glödg som i sin tur bildats som en kortform av glödgat [bränn]vin. Detta syftar på den framställningsmetod som användes förr, då man lade en sockertopp på ett galler över en skål med kryddor (t.ex. kanel, ingefära, nejlikor, kardemumma) och brännvin eller cognac. Därefter dränktes sockret i sprit och antändes, så att det fick smälta ner i skålen.

Seden att dricka glögg har anor ända från medeltiden, då man trodde att det hade medicinska verkningar. Och det är inte bara vi skandinaver som njuter den varma drycken i vintertider: varianter förekommer på många platser runtom i Europa. I tysktalande länder dricker man t.ex. glühwein, i engelsktalande länder mulled wine, i Frankrike och Schweiz kan man beställa vin chaud och i Italien finns vin brûlé, för att bara nämna några exempel.

Att sätta sin egen glögg är en rolig förberedelse inför julen och det finns många bra recept om man vill prova. Men i regel behöver man vara ute i god tid (gärna slutet av oktober) och man får inte ha för bråttom, eftersom glöggen tar många veckor på sig för att bli klar. Första advent knackar på dörren, så för dig som nu är ute i sista minuten men ändå vill glänsa vid glöggmyset kan vi i dag tipsa om ett recept på en snabbglögg som blir klar över natten! Du hittar receptet, som är hämtat från mat.se , här under. Lycka till!

Över-natten-glögg – ingredienser:

2 tsk kardemummakärnor
1 styck kanelstång
1 msk kryddnejlika
1 styck vaniljstång
2 cm ingefära (färsk)
pomeransskal
1 dl vodka
1 flaska rött vin
2 dl strösocker

Gör så här:

1. Krossa kardemummakärnorna, kanel, nejlikor, riven ingefära, pomeransskal och skårad vaniljstång. Lägg i en burk och häll över vodka. Låt stå över natten i rumstemperatur.
2. Sila genom kaffefilter. Häll rödvin i en kastrull, tillsätt strösocker, värm så att sockret löses utan att koka. Tillsätt därefter spritextraktet. Färdig att servera! (Glöm inte russin, mandel och en liten pepparkaka.)

 

 

Tema: säkerhet och sekretess

Det en vet är en hemlighet. Det internet vet, vet hela världen.

Den digitala eran är här. Sedan premiäråret för internet 1995 flyttas gränserna dagligen framåt för vår användning av nätet. Internet i sig har blivit ett eget litet universum och det tar större och större plats i våra liv.

I 2016 års rapport ”Svenskarna och internet” framkommer att vi i Sverige använder drygt en femtedel av vår vakna tid till att surfa på nätet. Fördelarna är naturligtvis många, men på senare tid har vi kanske mer än innan blivit mer medvetna om nätets mörkare sidor. Framför allt är det svårt att ha kontroll över vad som publiceras där.

Sverige var som bekant till och med nära att få ett regeringsskifte på grund av skandalen med Transportstyrelsen, och tidigare i höst rapporterades även att ett större dataintrång lett till att viktig information om flera företag läckt ut till obehöriga.

Översättningsbranschen fick även den i september ta del av problematiken.

Wow. Vad är det här?

Detta var vad personal på den norska teknisk-naturvetenskapliga föreningen Tekna i skräckblandad fascination utbrast när de förstod att en nätbaserad översättningstjänst hade publicerat översättningar från privatpersoner och företag som använt tjänsten, till allmän åskådning på nätet. Uppgifter som behandlade avgångsbrev, planerade nedskärningar av personal och även personuppgifter och lösenord fanns att tillgå på internet, bara ett par knapptryckningar bort från en enkel Google-sökning.

Och det värsta av allt: informationen hade laglig rätt att befinna sig där.

För även om det förekommer dataintrång som är direkt olagliga har vi många gånger oss själva att skylla. Vi är framför allt dåliga på att läsa användarvillkoren som läggs fram när något slags avtal sluts på nätet. I Storbritannien visar undersökningar att bara lite drygt sju procent av britterna läser igenom villkorsformuläret när de köper varor på nätet. I fallet med ovan nämnda översättningstjänst gällde samma sak. Företaget hade angivit att de publicerade vissa av texterna i syfte att utveckla och förbättra sina översättningar, men detta tycks inte ha uppmärksammats av tjänstens användare.

Och det är svårt att rätta till sådana här misstag.

Företaget som tillhandahöll översättningsverktyget var snabba med att rapportera att man alltid kan höra av sig om man vill ha en översättning raderad, men det är en klen tröst. För inget försvinner från internet. Detta vet politikern vars tunga slant i tv-reportaget, detta vet bloggaren som skrev ett ilsket inlägg på fyllan.

Den information som har publicerats finns alltid kvar någonstans och det är därför av yttersta vikt att vi är medvetna om riskerna med internet, och framför allt: att vi läser det finstilta.

Enkelt undvika risksituationer

Ett enkelt sätt att undvika risksituationerna är att ha ett långsiktigt samarbete med en seriös språktjänsteleverantör och försäkra sig om att hela organisationen känner till samarbetet. På så sätt behöver ingen av företagets medarbetare någonsin ens fundera på att söka fram och använda tvivelaktiga nätbaserade översättningsverktyg för att översätta känsligt material. Materialet förblir i trygga händer och behandlas under sekretess genom hela översättningsprocessen. Comactiva Language Partner har levererat översättningar och språktjänster i över 20 år och våra rutiner för sekretess är väletablerade.
Hör gärna av dig till oss om du vill veta mer.

7 steg mot GDPR-anpassning

Hög tid att anpassa företaget till den nya allmänna dataskyddsförordningen (GDPR)

Den 18 maj 2018 ersätts den svenska personuppgiftslagen (PUL) av en ny dataskyddsförordning som röstades igenom i Europaparlamentet och EU:s ministerråd redan i april 2016. Förordningen har tagits fram i syfte att modernisera och standardisera lagstiftningen kring personuppgiftshantering inom EU. Företag som inte följer den nya förordningen, små som stora, riskerar att få betala sanktionsavgifter på upp till 4 % av den globala årsomsättningen. Det kan med andra ord bli ganska kostsamt att inte göra rätt.

Det finns likheter mellan PUL och GDPR, men även många viktiga skillnader. Framför allt kommer den nya förordningen att innebära betydligt större skyldigheter till transparens. Företag måste hålla utförliga och aktuella register över exakt vilken information som samlas in, samt på begäran måste de även kunna lämna ut och/eller radera alla insamlade uppgifter. De befintliga reglerna för samtycke kommer också att förändras.

Sju viktiga steg mot en GDPR-anpassning

Här följer några konkreta tips på vad som kan behöva ses över innan den nya förordningen ersätter den gamla till våren 2018:

1) Gå igenom och dokumentera hur behandlingen av personuppgifter ser ut. Dokumentera vilka kategorier av personuppgifter som behandlas, hur uppgifterna samlas in, vad uppgifterna används till samt om uppgifterna lämnas ut till någon.

2) Se med hjälp av en affärsjurist över vilken rättslig grund som tillåter behandlingen och hur länge uppgiften får sparas. Om behandlingen kräver samtycke bör det kontrolleras att den registrerade får all information som krävs enligt den nya förordningen samt att samtycket uppfyller förordningens krav.

3) Kontrollera eventuella behov av att uppdatera IT-struktur och säkerhet.

4) Upprätta rutiner och policies för hanteringen av de registrerades rättigheter – som bland annat innefattar rätten och möjligheten att få ta del av registerutdrag och/eller att få uppgifter raderade.

5) Utbilda alla medarbetare.

6) Gå igenom och anpassa samtliga avtal som på något sätt berör personuppgiftsbehandling.

7) Beroende på verksamheter och geografiska marknader för företaget, gör en behovsanalys samt planera och allokera tid och resurser för eventuella översättningar av samtlig ny eller uppdaterad dokumentation (avtal, policies, m.m.). Att upprätta ett samarbete med en seriös översättningsbyrå kan vara till viktig och värdefull hjälp här. Läs gärna mer om Comactivas översättningar och språktjänster här.

Den här listan utgör några exempel på vad som kommer att behöva uppmärksammas och eventuellt åtgärdas. Mer information hittar du på Datainspektionens hemsida.

Emojis: vår tids hieroglyfer?

Emoji, smiley, piktogram, ikon, humörsymbol … Kärt barn har många namn. Det började som en lyckad förening mellan ett semikolon och en parentes. Idag har det blivit en enorm industri som varje dag kompletterar vår skriftliga kommunikation i sociala medier och sms. Men hur kommer det sig att vi tycker så mycket om att uttrycka oss genom de små gula gubbarna? Hur länge dröjer det innan de letar sig allt längre bort från sociala medier, ut ur våra smartphones? Kommer de att genomsyra framtidens affärskommunikation, press och litteratur? Och får det i så fall konsekvenser för vår språkförmåga på sikt? Vad händer med kommunikationen när symbolerna plötsligt har vitt skilda betydelser i olika kulturer?

Smyckar den skriftliga kommunikationen

Patrik Hadenius, chefredaktör på tidningen Språk, tror inte att emojins framfart i sociala kanaler kommer att påverka vårt språk nämnvärt – åtminstone inte i någon negativ bemärkelse. Enligt honom är symbolerna snarast en utsmyckning av den skriftliga kommunikationen. De möjliggör känslomässiga nyanseringar som annars kan vara svåra att få fram i skrift.

Julia Scott, redaktör på tv4:s sociala kanaler, säger att det skulle kunna uppstå problem i takt med att utbudet av symboler blir större och vi får fler bilder som betyder ungefär samma sak. Det kommer då att bli viktigare att använda exakt rätt symbol för det som ska uttryckas, för att undvika missförstånd.

Finns det då ett behov av att lokalisera emojis för olika marknader? Ett tydligt exempel är att i Sverige ”håller vi tummarna” när vi hoppas och önskar att det ska gå bra för någon. Den engelska symbolen för samma sak blir förstås ett pekfinger och ett långfinger som korslagts, eftersom motsvarande uttryck på engelska är ”fingers crossed”. Men det skulle i Sverige istället beteckna något helt annat: en vidskeplig tradition som visar att man ljuger och vill undvika att drabbas av straff för det.

Emojiöversättare till Londonbyrå

Den som vill undvika att ge sig ut på hal is med sina symboler har faktiskt en hel ”emojipedia” att slå i. Och det tyder ju på att det finns ett allmänt intresse för vad som är ”comme-il-faut” i fråga om de gula gubbarna. En översättningsbyrå i London skapade rubriker för drygt ett år sedan när man på fullt allvar annonserade efter en ”emojiöversättare”. Många hånfulla tongångar kunde höras då, men byrån motiverade sitt behov med en stor efterfrågan på översättning av rättegångsdokumentation där det blir helt avgörande att bevismaterial i form av t.ex. sms-meddelanden tolkas på exakt rätt sätt.

Inget för pressen

Även om emojis blir allt vanligare även på arbetsplatser och i affärskommunikation, lämpar de sig ännu inte i alla sammanhang. Detta tydliggjordes när tidningen USA Today för två år sedan bestämde sig för att se vad som skulle hända om man tryckte Facebooks nya emojis intill respektive nyhetsrubrik på tidningens förstasida. Reaktionerna lät inte vänta på sig och redaktionen fick hård kritik för upplägget. Och det kanske inte var så konstigt. Själva essensen i all nyhetsrapportering är ju att den ska vara saklig och objektiv. Är man rationellt lagd kanske det kan tyckas praktiskt att placera nyheterna i olika känslomässiga kategorier – då blir det snabbare och lättare att filtrera bort de dåliga nyheterna från de goda… Men nej, det tycks världen inte vara riktigt redo för än. Man kan säga och tycka vad man vill om de små symbolerna som ju redan har blivit animerad långfilm. Vi vågar oss på gissningen att de är här för att stanna.

Är du nyfiken på hur det såg ut i USA Today? Klicka här.

Kan träning förbättra språkinlärningen?

På lördag kväll går startskottet för Midnattsloppet i Göteborg. Tävlingen som skapades av några Hammarby-fans med Rio-festivalen som inspiration hölls förra veckan i Stockholm. Då sprang mer än 25 000 tuffa löpare genom huvudstaden och i helgen är det alltså Göteborgs tur att visa vad vi går för. Om du ställer upp i loppet finns det mer att hämta förutom att skryta för dina arbetskamrater efteråt. Du kan till exempel bättra på din språkförmåga samtidigt!

Man har länge vetat om att fysisk aktivitet förutom att förbättra kondition också fyller en viktig funktion för vår inlärning. Träning är viktigt. Inte minst verkar det ha en särskild god effekt på vår språkinlärning och då framför allt i vuxen ålder. För barn är språk sällan ett problem. De absorberar nya språk lika lätt som tvättsvampar suger upp vatten, men som vuxen är det svårare att lära sig ett andra språk.

Forskare tvistar visserligen om huruvida det beror på att hjärnans språkförmåga faktiskt utmattas genom åren eller om det helt enkelt är så att man som vuxen ofta saknar den tid som det behövs för att lära sig ett nytt språk. Oavsett vad som är sant så visar ny forskning att man absolut kan lära sig ett nytt språk snabbare fast man är äldre och det genom lätt träning under tiden för inlärningen. Cykling har visat sig särskilt effektivt, faktiskt verkar det som om språkförmågan är som bäst under tiden man trampar.

Comactivas Linda Müller
på plats för Midnattsloppet 2014

Vi vågar inte påstå att alla Comactivas översättare sitter på en cykelsadel när de jobbar, men vi vet att vår egen Linda Müller har sprungit Midnattsloppet tre gånger och hon är grym på språk och översättning! Prata med Linda eller någon annan av Comactivas projektledare om du behöver hjälp med översättning.

Ta det lugnt därute och må ni alla få guldmedaljer i helgen!

Källor

https://www.nytimes.com/2017/08/16/well/move/how-exercise-could-help-you-learn-a-new-language.html?mcubz=0

Tre filmtips för dig som gillar språk

Många säger att den svenska undertextningen i filmer är en av de mer viktiga anledningarna  till att människor i Skandinavien förstår och talar engelska så bra. I Sverige är vi vana vid att titta på filmer som är översatta från andra språk, men hur har vi det med filmer som handlar om språk? Comactiva listar 3 filmtips i vitt skilda genrer för dig som gillar språk! Alla filmer passar inte alla och därför har vi även profilerat dem.

För popcornätaren:
Inglourious basterds


Regissören Quentin Tarantinos filmer är många gånger onödigt våldsamma, men att han vet hur man gör film är det nog inget snack om. Tarantino är dessutom uppenbarligen mycket förtjust i språk. I filmen Inglourious basterds gör en grupp amerikanska soldater livet surt för Hitler medan en judisk kvinna planerar sin hämnd för de nazister som mördade hela hennes familj när hon var barn. I filmen talas både franska, italienska, tyska och engelska och den största språkprestationen står den österrikiske skådespelaren Christoph Waltz för – han talar dem alla mer eller mindre flytande.

 

För filosofen:
Arrival

I relativt nya filmen Arrival får vi, till skillnad från i många andra amerikanska filmer med utomjordingstema, en väldigt seriös approach på hur ett möte mellan människan och världsrymden skulle kunna se ut. Huvudpersonen och språkexperten Louise Banks (Amy Adams) anlitas av militären för att försöka kommunicera med och översätta till ett gäng bläckfiskliknande utomjordingar som gått charmskola hos E.T. Vi bjuds på action såväl som en och annan tankeställare och framför allt pratas det en väldig massa språkvetenskap.

För romantikern:
Love actually

Jämte Titanic och Broarna i Madison County är kärlekskomedin Love actually nog det mest romantiska du kan se på film. Filmen behandlar hur kärlek uppstår mellan vitt skilda människor i olika situationer och knyter samman deras öden på de mest glädjesprudlande sätt. Brittiska hjärtekrossaren Hugh Grant spelar premiärminister och Colin Firth (bilden) försöker finna kärleken i en portugisisk servitris. Läget kompliceras ytterligare av att ingen av dem talar varandras språk. Slutet bjuder på en språklig överraskning!

God filmkväll!
Comactiva Language Partner

Läs mer om Comactiva och våra tjänster på www.comactiva.se

På spaning i Almedalen 2017

Är nyligen hemkommen från världens största demokratiska samlingspunkt i Almedalen och full av olika intryck och upplevelser. Detta var mitt andra år, men trots det infann sig likväl en förvirring där valen var så många att jag fick känslan av att inte hinna med någonting alls.

Under den första veckan i juli 2017 bjöds det på 4 111 event. Då är det inte konstigt att man blir lite omtumlad och det är heller inte helt lätt att hitta mellan gränder och bakgårdar i ett puttrigt charmigt Visby.

Hade jag varit riktigt väl förberedd skulle jag ha hunnit med sex event om dagen. Alltså ca 40 event på en hel vecka. Bra koll med andra ord, men dessvärre lyckades några av de events jag ville se kollidera med varandra…. På kvällarna är det mingel av olika slag och sedan är dygnets vakna timmar förbrukade.

Och ändå – kunde jag ha gjort ännu mer? Till nästa år tar jag med mig följande:

 

Foto: Region Gotland

Viktigt vara ute i god tid

Först gäller det att finna ett boende på ”Öjn” – och då ska man vara ute i god tid. För egen del har jag en god vän med stort hjärta som ger mig tak över huvudet, så jag får hålla mig fortsatt väl med honom!

Sedan är det transporten som ska ordnas och mitt boende kräver bil, men eftersom det bara är ett begränsat antal färjor som trafikerar rutten är det även här en bra idé att vara ute i god tid.

Väl framme i Visby parkerar jag alltid utanför Södra porten och tar mig till fots in innanför murarna där jag möts av ett fridfullt lugn på kullerstensgator och fasader klädda i vacker rosprakt för att i nästa stund hamna mitt i myllret av människor och events. Vidden på utbudet sträcker sig från allt om biodling till hur försvaret ska lyckas med sin rekrytering och vidare till mat och trender i arbetslivet.

I din planering som företagare och företagsrepresentant bör du fundera över vilka intresseområden som rör er bransch och därefter söka dig till denna typ av event. Du hittar dem antingen i den tryckta Almedalsguiden eller i appen som är den digitala varianten med innehåll och kartor till eventen som du kan följa i din mobil. Vilka av DINA kunder kommer att vara där? Var finns de och vem är där? Passa på att boka en tid i förväg eller sök upp dem på plats, lär känna fler kontakter och bygg vidare på ditt nätverk.

Så mitt främsta tips är därför detta: förbered dig väl och lycka till med din planering. Lyckas du bara med den kommer du att kunna vara med på minst 40 olika events och knyta en mängd nya spännande kontakter i sommarvimlet. Hoppas vi ses nästa år!

 

Thomas Rösch

Comactiva Language Partner