På barnens sida i 100 år

– miniintervju med Liv Lidsheim på Rädda Barnen

Vi får börja med att gratulera jubilaren: Rädda Barnen fyller ju 100 år nu i maj. Kan du berätta lite om Rädda Barnens bakgrund och kanske avslöja något om hur den stora dagen kommer att uppmärksammas runtom i Sverige och övriga världen?

– Tack! Ja, i maj i år fyller vi faktiskt 100 år, vilket känns lite mäktigt när man tänker på det. Vår historia tog sin början i maj 1919, i kölvattnet av första världskriget, när vår grundare Eglantyne Jebb beslöt sig för att ta upp kampen för barn i krig. Eglantyne insåg att samhället måste förändras för att barn skulle få det bättre och hon var en av de första att formulera begreppet ”barnets rättigheter”. Sex månader senare bildades Rädda Barnen i Sverige med ordförande Ellen Palmstierna i spetsen. Bland de aktiva fanns journalisterna Gerda Marcus och Elin Wägner.

Sedan dess har Rädda Barnen outtröttligt kämpat för barn runt om i världen och åstadkommit stora och avgörande förändringar – både i akuta situationer så som katastrofer och krig – och långsiktigt för att förändra barns möjligheter att vara just barn, genom lagstiftning och samhällsförändringar. Rädda Barnen var tillexempel mycket aktiva i tillkomsten av FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, som antogs av FN:s generalförsamling 1989. Idag finns vi i 120 länder och vi arbetar också aktivt för barn i Sverige.

Visst vill vi fira alla våra eldsjälar, inte minst alla de som engagerar sig volontärt runt om i världen och i Sverige, men med den situation som barn befinner sig i nu – i Syrien, Myanmar, Irak, Afghanistan och många andra länder, så ser vi vårt hundraårsjubileum snarare som ett tillfälle att göra mer, där vi i vår grundares anda tar upp kampen för barn i krig.

Berätta mer om rapporten och den viktiga aktuella kampanjen ”Stoppa kriget mot barnen”

– I februari lanserade vi rapporten ”Stop the war on children” som visar att nästan 1 av 5 barn lever i ett krigsdrabbat område (420 miljoner barn). Över en halv miljon bebisar har dött under en 5 års-period, vilket kan jämföras med antalet stridande som dödats – 175 000 – under samma period.

Barn i krig växer upp i en extremt utsatt situation där de ofta saknar tillgång till både skola och sjukvård. De riskerar att utsättas för många sorters våld, även riktat sådant, där man medvetet använder barnen som måltavlor i kriget. Samtidigt används allt mer brutala och omänskliga krigsmetoder såsom kemvapen och riktade attacker mot skolor, sjukhus och tätbebyggda bostadsområden. Humanitära hjälpinsatser hindras från att komma fram till de behövande och barn utnyttjas som självmordsbombare. Vi ser en högst oroväckande trend där internationella lagar och normer inte längre respekteras och efterlevs. Konflikterna i Jemen och Syrien är bara några exempel.

I dessa tider måste vi agera och Rädda Barnen lanserar därför en global kampanj där vi väcker opinion, påverkar politiker på alla nivåer och samlar in medel så att vi kan skala upp vår programverksamhet i konfliktländer för att ge fler barn beskydd. Vi finns redan på plats i 17 konfliktländer där vi arbetar med att återförena barn som separerats från sina föräldrar, förhindra att barn utsätts för exploatering, våld, sexuellt våld eller rekryteras till väpnade grupper. Vi bistår med psykosocialt stöd, läkning och återhämtning.

Vi menar att barn i krig kan skyddas om alla – från enskilda medborgare, politiker och beslutsfattare, till militära befälhavare och statschefer – säkerställer att den grundläggande principen om att barn aldrig får bli måltavlor i krig respekteras och efterlevs. Det krävs gemensamma krafttag för att få bukt med den brutalitet och likgiltighet som drabbar barn idag. Alla är viktiga – även du! Följ oss på Facebook och engagera dig i kampanjen du med!

Till sist skulle vi också vilja få höra hur ni upplever att samarbetet med Comactiva Language Partner fungerar?

– Vi har samarbetat med Comactiva under en längre tid och vi har alltid upplevt att vårt samarbete går så smidigt. Vi får omedelbart svar på våra förfrågningar, och snabba leveranser. Vi upplever att det alltid finns någon på andra sidan som tar hand om oss och uppdraget på bästa tänkbara sätt. Och så vill vi tacka för att ni bidragit med rabatterad översättning av innehåll till denna kampanj, som eftersom den är global, ofta är formulerad på engelska. Tack!

VM-aktuellt: fotbollsspråket breder ut sig

Under EM-sommaren 2016 fick många för första gången stifta bekantskap med den isländska ”vulkanen”, en synkad handklapp som kommunicerar så oerhört mycket, trots att den verbalt begränsar sig till ett simpelt, grottfolksliknande ”uuh”.

Vulkanen som fenomen sägs egentligen ha sitt ursprung i en kampsång från det skotska laget Motherwell, men att den spreds till och fick fäste just på Island kanske inte är så konstigt. Av alla europeiska språk är isländskan nämligen det språk som är bland de mest restriktiva med att ta in nya lånord i språket, inte ens när det kommer till fotbollstermer. (Även om ”fótbolti” numera faktiskt används oftare än den traditionellt isländska termen för sporten; ”knatt­spyrna”, där ”knöttur” är ordet för ”boll” och ”spyrna” betyder ”spark”). Detta enligt forskning gjord av Sölve Ohlander och Gunnar Bergh, som båda forskat om fotbollsspråket vid Göteborgs Universitet.

När det gäller fotboll och fotbollsterminologi lånas det annars alltså ganska friskt i de europeiska länderna, och då främst från den moderna fotbollens modersmål, engelskan. Bland länderna i Europa är det faktiskt bara i Italien (calcio) och Finland (jalkapallo) som ”fotboll” kallas för något helt annat än någon form av anpassning av ordet ”football”. Vilket land toppar då listan över vilka som är mest benägna att låna in fotbollstermer från engelskan? Jo, det är faktiskt vårt grannland Norge!

I skrivande stund har alltså fotbolls-VM 2018 nyligen kickat igång i Ryssland och det har äntligen blivit dags för Sverige att äntra fotbollsplanen i VM-sammanhang, för första gången på tolv år! Vi på Comactiva Language Partner önskar förstås alla deltagande nationer lycka till i turneringen, även om våra hjärtan just nu klappar lite extra för blågult!

 

(Källa: Språktidningen)

Bakom kulisserna på översättningsbyrån

Det är tidig måndagsmorgon på Kungsgatan 7 i Göteborg och doften av nybryggt kaffe sprider sig genom lokalerna. Telefonväxeln har inte öppnat riktigt än och det är lugnt i korridoren ännu en liten stund.

Men inne på produktionsavdelningen är flera av Comactivas projektledare redan i full gång med att besvara helgens och morgonens mejlskörd. Mejlprogram och telefon är fortfarande projektledarens främsta kommunikationsverktyg, även om allt fler kunder upptäcker fördelarna med att få ett unikt lösenord för att kunna logga direkt in i Comactivas affärssystem och placera filer, lägga ordrar eller se aktuell status och orderhistorik.

Vid ett av skrivborden sitter Anna, försjunken i några pappersutskrifter och med en penna i handen. Hon är både projektledare, översättare och korrekturläsare på Comactiva. Anna utnyttjar morgontimmen till att läsa korrektur på två översättningar, en dansk och en norsk, som hon har fått levererade från respektive översättare i Danmark och Norge. Varje översättning ska alltid läsas igenom i sin helhet och mot original, inte bara av översättaren själv, utan också av ytterligare en lingvist med rätt kompetens. Att läsa korrekturet på en pappersutskrift istället för på skärm anses höja kvaliteten och görs när så är möjligt, eftersom eventuella misstag eller skrivfel tenderar att synas tydligare på papper. Om korrekturläsaren tycker att något är oklart bollas frågorna tillbaka till översättaren, som får titta igenom texten igen och göra eventuella justeringar. Allt dokumenteras och registreras i Comactivas affärssystem.

Tillgängligheten avgörande

Bredvid Anna sitter Sofia. Sofia har redan registrerat tre nya ordrar och har hunnit få klartecken från nästan alla tillfrågade översättare och korrekturläsare, trots att det fortfarande är tidig morgon. Jämte den språkliga kvaliteten är översättarens tillgänglighet helt avgörande för ett fungerande samarbete med Comactiva. Översättningsuppdragen kommer ofta med kort varsel och behöver inte sällan levereras ”igår”.

Vid sidan av all projektadministration har Sofia dessutom översättning på dagens agenda. Hon översätter för en kund som producerar dvd- och blurayomslag för de stora filmbolagen. Filmernas handling ska återges kort, kärnfullt och säljande på baksidan av köp- och hyrfilmerna och det är viktigt att hitta den rätta tonen i texten; språkdräkten får aldrig känns ”amerikansk”.

Sofia öppnar texten i översättningsprogrammet och kopplar den till det kundspecifika översättningsminnet. I programmet visas originaltexten och översättningen sida vid sida och stycke för stycke, tillsammans med ett fält som anger om en viss formulering har översatts tidigare och hur det då översattes. Det innebär att programmet löpande hämtar upp översättningsförslag ur minnet sedan tidigare – identiska eller snarlika – och föreslår dessa för Sofia, som hela tiden kan se exakt var och hur mycket de skiljer sig åt. Identisk text kan hon välja att återanvända precis som den är, eller, om förslaget är en snarlik översättning, kan hon redigera om översättningen så att den på ett perfekt sätt återger innehållet i den nu aktuella texten.

Betydelsefullt nätverk

När översättningen är klar exporterar Sofia ut den och lämnar utskriften vidare till den korrekturläsare som är bokad för att läsa korrektur. Om volymen och språkkombinationen tillåter det så görs korrekturet av någon av Comactivas anställda medarbetare, men för längre översättningar eller vid språkkombinationer som inte behärskas av någon ”i huset”, t.ex. arabiska eller kinesiska, så skickas översättningen istället till någon av de många kontrakterade korrekturläsare som regelbundet samarbetar med Comactiva. Comactivas nätverk av översättare, korrekturläsare och lingvister sträcker sig över hela världen och är oerhört betydelsefullt för att Comactiva ska kunna leverera den höga och jämna kvalitet som kunderna tar för given.

När klockan börjar närma sig tio har Sofia fått tillbaka korrekturläsarens feedback på översättningen. Hon lägger sista handen vid översättningen och uppdaterar översättningsminnet med de senaste ändringarna. Därefter levererar hon texten till kund i god tid före utsatt leveranstid.

Som projektledare är det inte alltid det lättaste att ha full överblick över dagen, eftersom uppdragen ofta kommer utan förvarning och omprioriteringar får nog sägas vara regel snarare än undantag. Men Sofia är klar över hur hennes eftermiddag kommer att se ut: tre offerter ska sammanställas, två leveranser på sju respektive fyra språk ska tas emot från översättarna och vidarebefordras till respektive korrekturläsare – och så kommer en ny kund på besök till kontoret.

Men än så länge är det alltså bara förmiddag på Kungsgatan 7. Med några snabba steg försvinner Sofia och hennes kollegor ner genom korridoren och in i Comactivas konferensrum för ett internt måndagsmöte. Och i samma stund, på många andra håll i världen, i London och i Berlin, i Moskva, Sydney, Paris, Tokyo och Kairo, ja i jordens alla hörn, fortsätter översättarna och korrekturläsarna det spännande uppdraget med att utforma förstklassiga premiumöversättningar åt Comactivas kunder.

Vinter-OS: passion som förenar

När flaggparaden marscherade in under invigningen av de 23:e olympiska vinterspelen den 9 februari i Sydkoreas PyeongChang var det 91 olika nationer som representerades av 2 925 idrottare. Det är rekord. Både vad gäller antal deltagare och antal länder. Det är även anmärkningsvärt eftersom idrottare från både Nord- och Sydkorea marscherade in sida vid sida under gemensam flagga. 

<span style="color: #808080;">Foto: Kimtaehwa/PyeongChang 2018  </span>


Sex länder gör sin debut i detta vinter-OS. Däribland Ecuador, Eritrea och Nigeria. Nu är det inte längre ovanligt att länder som oftast inte ser så mycket vinter ställer upp i ett vinter-OS. Många minns säkert den fantastiska historien om det jamaicanska boblaget som lyckades ta sig till OS i Calgary 1988. Historien plockades senare upp av Hollywood som gjorde filmen ”Cool Runnings”.

Ett OS utan språkbarriärer?

Med så många olika nationer representerade är behovet av språkkunniga volontärer, översättare och tolkar minst sagt omfattande, även om en stor del av översättningarna som behövs framställs med hjälp av översättningsautomation. Spelens slogan är ”Passion. Connected.” och ett av de uttalade målen för OS i PyeongChang är just ”ett OS utan språkbarriärer”, något som man vill möjliggöra med hjälp av den allra senaste översättningsteknologin. Det dröjde dock inte många dagar innan nyheten slog ner om att kockarna i det norska OS-lägret på grund av språkförbistring hade lyckats beställa 15 000 ägg istället för 1 500 – så att riva alla språkbarriärer är förståeligt nog ett mycket högt ställt mål.

Hyllning till koreanska alfabetet

De officiella språken i OS-sammanhang är annars alltid engelska, franska samt värdlandets officiella språk. Koreanska talas av hela 78 miljoner människor. Det vackert formade skriftspråket kallas hangul, och tros ha utvecklats på 1400-talet. Innan dess skrevs koreanskan med kinesiska tecken.

Hanna Öberg, Charlotte Kalla, Stina Nilsson och alla de andra som lyckas ta en olympisk medalj i PyeongChang får inte bara en av idrottsvärldens finaste utmärkelser. De får också en medalj som hyllar det koreanska alfabetet. Medaljens kant pryds nämligen av en serie tecken som satts ihop för att symbolisera idrottsstjärnorna som kommit från hela världen för att tävla i Sydkorea, och emblemet är format av de första konsonanterna i namnet PyeongChang. Vi önskar alla svenska OS-deltagare ett fortsatt lycka till i Sydkorea!

Så här skriver du ”Sverige” på koreanska: 스웨덴.

Comactiva översätter till koreanska genom våra stilsäkra och väletablerade språkpartners och vi kan självklart även hjälpa till med att sätta översättningar i layout för tryck eller webb. Följ länken om du vill veta mer om Comactiva Language Partner och våra tjänster.

春节 – Vårfestival i Kina

För oss i Sverige är februari månad kanske mest förknippad med semlor och sportlov. I Kina och andra delar av Asien däremot, är februari månaden då man gör sig redo för årets semester. Då firas både våren och nyår på samma gång, under den två veckor långa Vårfestivalen. Den 15 februari 2018 är det dags för nyårsafton. Vi säger hej då till Tuppen och går in i Hundens år…

Kina antog den gregorianska kalendern (dvs. samma som vi använder) redan 1911, mest av praktiska skäl. I samband med det infördes ett nytt namn på nyårsfirandet och officiellt kallas högtiden nu för Vårfestivalen. I rubriken kan du se hur det skrivs med kinesiska tecken. När det kommer till högtiderna styrs de dock oftast fortfarande av den gamla traditionella kinesiska kalendern som utgår från månens faser. I år infaller nyårsdagen den 16 februari och det markerar starten på den 15 dagar långa Vårfestivalen.

Vårfestivalen är kinesernas viktigaste högtid och ofta den längsta sammanhängande ledighet som de får under året. Att som turist besöka Kina under Vårfestivalen är ingen bra idé eftersom det mesta är stängt. I princip alla är lediga. Kineserna tillbringar ledigheten tillsammans med vänner och familj och i likhet med västerländskt nyårsfirande skjuts det smällare och raketer på nyårsafton och nyårsdagen. Raketerna och smällarna anses skrämma bort olyckor och det röda pappret från smällarna sägs föra tur med sig.

Röda färgen symbol för lycka

Just den röda färgen är en viktig symbol för lycka. Den anses jaga bort onda andar. Man klär upp sig i rött och en vanlig tradition är att barnen brukar få en liten ”lyckoslant” i ett rött kuvert. Vill man äta sin nyårsmiddag ute på restaurang så finns det en del restauranger som håller öppet nuförtiden. Men det gäller att vara ute i god tid. Ofta behöver man boka flera månader i förväg för att säkert få bord. Vårfestivalen firas också med att man tittar på eller deltar i de typiska drak- och lejonparaderna ute på gatorna, eller besöker tempel, hänger upp lanternor och hedrar sina förfäder.

Vi på Comactiva Language Partner vill härmed önska alla våra språkpartners i Kina ett riktigt gott nytt Hundens år 2018 och en härlig vårfestival! Vi påminner samtidigt våra fina kunder om att gärna planera in gott om tid för alla översättningar till kinesiska eller andra asiatiska språk, eftersom våra leveranstider sannolikt kommer att påverkas under perioden 15-28 februari. Klicka här så kan du ladda upp din text direkt till oss, så återkommer vi med en uppskattning av aktuell leveranstid för just din översättning.

 

Kungakakan – en trettondagstradition i Frankrike

Baka din egen franska kungakaka till trettondagen

Den som vistas i Frankrike under januari månad i allmänhet, och under trettonhelgen i synnerhet, kan omöjligen undgå den kulinariska traditionen Galette des Rois. På trettondagen, den 6 januari, firas den kristna högtid då de tre vise männen ska ha kommit till Betlehem med sina gåvor till det nyfödda Jesusbarnet.

”Kungarnas kaka” (galette des rois) bakas och äts under lekfullt ceremoniella former under trettondagshelgen. Det är en smördegskaka med olika fyllningar av t.ex. mandelkräm eller päron och smält choklad. Inuti kakan göms också en liten överraskning, den kallas fève och kan vara en liten plast- eller porslinsfigur som symboliserar Jesusbarnet.

Vid serveringen skärs kakan upp i lika många bitar som det finns gäster. Den yngsta gästen får krypa ner under bordet och ropa ut namnen på gästerna, och på så vis avgörs vem som får vilken bit av kakan. Sedan gäller det att äta lugnt och försiktigt … Den som får figuren i sin bit, kröns med hjälp av papperskronan till kung eller drottning för en dag!

På trettondagsafton den 5 januari stänger Comactiva kontoret klockan 12.00. Vi öppnar igen måndag den 8 januari kl. 08.00. Trevlig trettonhelg!

RECEPT
Galette des Rois à la frangipane (mandelkräm)

1 ark smördeg (färdigkavlade ur kyldisk går fint)
1 ägg till pensling

Frangipane – mandelkräm:

65 g mandelmjöl
1 dl florsocker
50 g tärnat smör
1 msk rom
1 äggula
1 fève (glas-, plast- eller porslinsfigur)
1 kungakrona i papper

Dela smördegsarket i två lika stora delar.
Placera den ena halvan på en plåt med bakplåtspapper.
Lägg mandelmjöl, florsocker, det tärnade smöret, rom och äggula i en skål och rör ihop ingredienserna till en slät kräm.
Bred krämen över smördegsbottnen, men lämna ett par centimeter i kanterna. Pensla kanterna med uppvispat ägg. Placera din fève i kakan och täck sedan med den andra halvan av smördegsarket. Nagga kanterna med gaffel. Dekorera eventuellt kakan genom att skära med kniv i ovansidan eller ta ut ett mönster med hjälp av ett kakmått. Pensla kakan med ägg.
Grädda i 210 grader ca 20 minuter. Servera kakan varm.

Högaktuellt: några ord om GLÖGG

Glögg. Rykande varm serveras den. I slott och i koja under hela den mörka december. I små koppar, med eller utan russin och skållad mandel. Men varifrån kommer egentligen det lite lustiga ordet glögg? Det låter ju mer som något slags onomatopoetiskt (ljudhärmande) uttryck för ett gurglande läte som skulle kunna höras när någon är på väg att sätta julnöten i halsen?

Det hela är ganska enkelt egentligen. Ordet glögg kommer av det äldre ordet glödg som i sin tur bildats som en kortform av glödgat [bränn]vin. Detta syftar på den framställningsmetod som användes förr, då man lade en sockertopp på ett galler över en skål med kryddor (t.ex. kanel, ingefära, nejlikor, kardemumma) och brännvin eller cognac. Därefter dränktes sockret i sprit och antändes, så att det fick smälta ner i skålen.

Seden att dricka glögg har anor ända från medeltiden, då man trodde att det hade medicinska verkningar. Och det är inte bara vi skandinaver som njuter den varma drycken i vintertider: varianter förekommer på många platser runtom i Europa. I tysktalande länder dricker man t.ex. glühwein, i engelsktalande länder mulled wine, i Frankrike och Schweiz kan man beställa vin chaud och i Italien finns vin brûlé, för att bara nämna några exempel.

Att sätta sin egen glögg är en rolig förberedelse inför julen och det finns många bra recept om man vill prova. Men i regel behöver man vara ute i god tid (gärna slutet av oktober) och man får inte ha för bråttom, eftersom glöggen tar många veckor på sig för att bli klar. Första advent knackar på dörren, så för dig som nu är ute i sista minuten men ändå vill glänsa vid glöggmyset kan vi i dag tipsa om ett recept på en snabbglögg som blir klar över natten! Du hittar receptet, som är hämtat från mat.se , här under. Lycka till!

Över-natten-glögg – ingredienser:

2 tsk kardemummakärnor
1 styck kanelstång
1 msk kryddnejlika
1 styck vaniljstång
2 cm ingefära (färsk)
pomeransskal
1 dl vodka
1 flaska rött vin
2 dl strösocker

Gör så här:

1. Krossa kardemummakärnorna, kanel, nejlikor, riven ingefära, pomeransskal och skårad vaniljstång. Lägg i en burk och häll över vodka. Låt stå över natten i rumstemperatur.
2. Sila genom kaffefilter. Häll rödvin i en kastrull, tillsätt strösocker, värm så att sockret löses utan att koka. Tillsätt därefter spritextraktet. Färdig att servera! (Glöm inte russin, mandel och en liten pepparkaka.)