VM-aktuellt: fotbollsspråket breder ut sig

Under EM-sommaren 2016 fick många för första gången stifta bekantskap med den isländska ”vulkanen”, en synkad handklapp som kommunicerar så oerhört mycket, trots att den verbalt begränsar sig till ett simpelt, grottfolksliknande ”uuh”.

Vulkanen som fenomen sägs egentligen ha sitt ursprung i en kampsång från det skotska laget Motherwell, men att den spreds till och fick fäste just på Island kanske inte är så konstigt. Av alla europeiska språk är isländskan nämligen det språk som är bland de mest restriktiva med att ta in nya lånord i språket, inte ens när det kommer till fotbollstermer. (Även om ”fótbolti” numera faktiskt används oftare än den traditionellt isländska termen för sporten; ”knatt­spyrna”, där ”knöttur” är ordet för ”boll” och ”spyrna” betyder ”spark”). Detta enligt forskning gjord av Sölve Ohlander och Gunnar Bergh, som båda forskat om fotbollsspråket vid Göteborgs Universitet.

När det gäller fotboll och fotbollsterminologi lånas det annars alltså ganska friskt i de europeiska länderna, och då främst från den moderna fotbollens modersmål, engelskan. Bland länderna i Europa är det faktiskt bara i Italien (calcio) och Finland (jalkapallo) som ”fotboll” kallas för något helt annat än någon form av anpassning av ordet ”football”. Vilket land toppar då listan över vilka som är mest benägna att låna in fotbollstermer från engelskan? Jo, det är faktiskt vårt grannland Norge!

I skrivande stund har alltså fotbolls-VM 2018 nyligen kickat igång i Ryssland och det har äntligen blivit dags för Sverige att äntra fotbollsplanen i VM-sammanhang, för första gången på tolv år! Vi på Comactiva Language Partner önskar förstås alla deltagande nationer lycka till i turneringen, även om våra hjärtan just nu klappar lite extra för blågult!

 

(Källa: Språktidningen)

Bakom kulisserna på översättningsbyrån

Det är tidig måndagsmorgon på Kungsgatan 7 i Göteborg och doften av nybryggt kaffe sprider sig genom lokalerna. Telefonväxeln har inte öppnat riktigt än och det är lugnt i korridoren ännu en liten stund.

Men inne på produktionsavdelningen är flera av Comactivas projektledare redan i full gång med att besvara helgens och morgonens mejlskörd. Mejlprogram och telefon är fortfarande projektledarens främsta kommunikationsverktyg, även om allt fler kunder upptäcker fördelarna med att få ett unikt lösenord för att kunna logga direkt in i Comactivas affärssystem och placera filer, lägga ordrar eller se aktuell status och orderhistorik.

Vid ett av skrivborden sitter Anna, försjunken i några pappersutskrifter och med en penna i handen. Hon är både projektledare, översättare och korrekturläsare på Comactiva. Anna utnyttjar morgontimmen till att läsa korrektur på två översättningar, en dansk och en norsk, som hon har fått levererade från respektive översättare i Danmark och Norge. Varje översättning ska alltid läsas igenom i sin helhet och mot original, inte bara av översättaren själv, utan också av ytterligare en lingvist med rätt kompetens. Att läsa korrekturet på en pappersutskrift istället för på skärm anses höja kvaliteten och görs när så är möjligt, eftersom eventuella misstag eller skrivfel tenderar att synas tydligare på papper. Om korrekturläsaren tycker att något är oklart bollas frågorna tillbaka till översättaren, som får titta igenom texten igen och göra eventuella justeringar. Allt dokumenteras och registreras i Comactivas affärssystem.

Tillgängligheten avgörande

Bredvid Anna sitter Sofia. Sofia har redan registrerat tre nya ordrar och har hunnit få klartecken från nästan alla tillfrågade översättare och korrekturläsare, trots att det fortfarande är tidig morgon. Jämte den språkliga kvaliteten är översättarens tillgänglighet helt avgörande för ett fungerande samarbete med Comactiva. Översättningsuppdragen kommer ofta med kort varsel och behöver inte sällan levereras ”igår”.

Vid sidan av all projektadministration har Sofia dessutom översättning på dagens agenda. Hon översätter för en kund som producerar dvd- och blurayomslag för de stora filmbolagen. Filmernas handling ska återges kort, kärnfullt och säljande på baksidan av köp- och hyrfilmerna och det är viktigt att hitta den rätta tonen i texten; språkdräkten får aldrig känns ”amerikansk”.

Sofia öppnar texten i översättningsprogrammet och kopplar den till det kundspecifika översättningsminnet. I programmet visas originaltexten och översättningen sida vid sida och stycke för stycke, tillsammans med ett fält som anger om en viss formulering har översatts tidigare och hur det då översattes. Det innebär att programmet löpande hämtar upp översättningsförslag ur minnet sedan tidigare – identiska eller snarlika – och föreslår dessa för Sofia, som hela tiden kan se exakt var och hur mycket de skiljer sig åt. Identisk text kan hon välja att återanvända precis som den är, eller, om förslaget är en snarlik översättning, kan hon redigera om översättningen så att den på ett perfekt sätt återger innehållet i den nu aktuella texten.

Betydelsefullt nätverk

När översättningen är klar exporterar Sofia ut den och lämnar utskriften vidare till den korrekturläsare som är bokad för att läsa korrektur. Om volymen och språkkombinationen tillåter det så görs korrekturet av någon av Comactivas anställda medarbetare, men för längre översättningar eller vid språkkombinationer som inte behärskas av någon ”i huset”, t.ex. arabiska eller kinesiska, så skickas översättningen istället till någon av de många kontrakterade korrekturläsare som regelbundet samarbetar med Comactiva. Comactivas nätverk av översättare, korrekturläsare och lingvister sträcker sig över hela världen och är oerhört betydelsefullt för att Comactiva ska kunna leverera den höga och jämna kvalitet som kunderna tar för given.

När klockan börjar närma sig tio har Sofia fått tillbaka korrekturläsarens feedback på översättningen. Hon lägger sista handen vid översättningen och uppdaterar översättningsminnet med de senaste ändringarna. Därefter levererar hon texten till kund i god tid före utsatt leveranstid.

Som projektledare är det inte alltid det lättaste att ha full överblick över dagen, eftersom uppdragen ofta kommer utan förvarning och omprioriteringar får nog sägas vara regel snarare än undantag. Men Sofia är klar över hur hennes eftermiddag kommer att se ut: tre offerter ska sammanställas, två leveranser på sju respektive fyra språk ska tas emot från översättarna och vidarebefordras till respektive korrekturläsare – och så kommer en ny kund på besök till kontoret.

Men än så länge är det alltså bara förmiddag på Kungsgatan 7. Med några snabba steg försvinner Sofia och hennes kollegor ner genom korridoren och in i Comactivas konferensrum för ett internt måndagsmöte. Och i samma stund, på många andra håll i världen, i London och i Berlin, i Moskva, Sydney, Paris, Tokyo och Kairo, ja i jordens alla hörn, fortsätter översättarna och korrekturläsarna det spännande uppdraget med att utforma förstklassiga premiumöversättningar åt Comactivas kunder.

Vinter-OS: passion som förenar

När flaggparaden marscherade in under invigningen av de 23:e olympiska vinterspelen den 9 februari i Sydkoreas PyeongChang var det 91 olika nationer som representerades av 2 925 idrottare. Det är rekord både vad gäller antal deltagare och antal länder. Det är även anmärkningsvärt eftersom idrottare från både Nord- och Sydkorea marscherade in sida vid sida och under gemensam flagga. 

<span style="color: #808080;">Foto: Kimtaehwa/PyeongChang 2018  </span>


Sex länder gör sin debut i detta vinter-OS, däribland Ecuador, Eritrea och Nigeria. Det är visserligen inte längre ovanligt att länder som oftast inte ser så mycket vinter ställer upp i ett vinter-OS. Många minns säkert den fantastiska historien om det jamaicanska boblaget som lyckades ta sig till OS i Calgary 1988, en historia som Hollywood senare plockade upp och gjorde filmen ”Cool Runnings” av.

Ett OS utan språkbarriärer?

Med så många olika nationer representerade är behovet av språkkunniga volontärer, översättare och tolkar givetvis minst sagt omfattande, även om en stor del av översättningarna som behövs framställs med hjälp av översättningsautomation. Spelens slogan är ”Passion. Connected.” och ett av de uttalade målen för OS i PyeongChang är just ”ett OS utan språkbarriärer”, något som man vill möjliggöra med hjälp av den allra senaste översättningsteknologin. Det dröjde dock inte många dagar innan nyheten slog ner om att kockarna i det norska OS-lägret på grund av språkförbistring hade lyckats beställa 15 000 ägg istället för 1 500 – så att riva alla språkbarriärer är förståeligt nog ett mycket högt ställt mål.

Hyllning till koreanska alfabetet

De officiella språken i OS-sammanhang är annars alltid engelska, franska samt värdlandets officiella språk. Koreanska talas av hela 78 miljoner människor och det vackert formade skriftspråket, som kallas hangul, tros ha utvecklats på 1400-talet. Innan dess skrevs koreanskan med kinesiska tecken.

Hanna Öberg, Charlotte Kalla, Stina Nilsson och alla de andra som lyckas ta en olympisk medalj i PyeongChang får inte bara en av idrottsvärldens finaste utmärkelser. De får också en medalj som bär en hyllning till det koreanska alfabetet. Medaljens kant pryds nämligen av en serie tecken som satts ihop för att symbolisera idrottsstjärnorna som kommit från hela världen för att tävla i Sydkorea, och emblemet är format av de första konsonanterna i namnet PyeongChang. Vi önskar alla svenska OS-deltagare ett fortsatt lycka till i Sydkorea!

Så här skriver du ”Sverige” på koreanska: 스웨덴.

Comactiva översätter till koreanska genom våra stilsäkra och väletablerade språkpartners och vi kan självklart även hjälpa till med att sätta översättningar i layout för tryck eller webb. Följ länken om du vill veta mer om Comactiva Language Partner och våra tjänster.

春节 – Vårfestival i Kina

För oss i Sverige är februari månad kanske mest förknippad med semlor och sportlov. I Kina och andra delar av Asien däremot, är februari månaden då man gör sig redo för årets semester. Då firas både våren och nyår på samma gång, under den två veckor långa Vårfestivalen. Den 15 februari 2018 är det dags för nyårsafton. Vi säger hej då till Tuppen och går in i Hundens år…

 

Kina antog den gregorianska kalendern (dvs. samma som vi använder) redan 1911, mest av praktiska skäl. I samband med det infördes ett nytt namn på nyårsfirandet och officiellt kallas högtiden nu för Vårfestivalen. I rubriken kan du se hur det skrivs med kinesiska tecken. När det kommer till högtiderna styrs de dock oftast fortfarande av den gamla traditionella kinesiska kalendern som utgår från månens faser. I år infaller nyårsdagen den 16 februari och det markerar starten på den 15 dagar långa Vårfestivalen.

Vårfestivalen är kinesernas viktigaste högtid och ofta den längsta sammanhängande ledighet som de får under året. Att som turist besöka Kina under Vårfestivalen är ingen bra idé eftersom det mesta är stängt och i princip alla är lediga. Kineserna tillbringar ledigheten tillsammans med vänner och familj och i likhet med västerländskt nyårsfirande skjuts det smällare och raketer på nyårsafton och nyårsdagen. Raketerna och smällarna anses skrämma bort olyckor och det röda pappret från smällarna sägs föra tur med sig.

Just den röda färgen är en viktig symbol för lycka och den ska jaga bort onda andar. Man klär upp sig i rött och en vanlig tradition är att barnen brukar få en liten ”lyckoslant” i ett rött kuvert. Vill man äta sin nyårsmiddag ute på restaurang så finns det en del restauranger som håller öppet nuförtiden. Men det gäller att vara ute i god tid. Ofta behöver man boka flera månader i förväg för att säkert få bord. Vårfestivalen firas också med att man tittar på eller deltar i de typiska drak- och lejonparaderna ute på gatorna, eller besöker tempel, hänger upp lanternor och hedrar sina förfäder.

Vi på Comactiva Language Partner vill härmed önska alla våra språkpartners i Kina ett riktigt gott nytt Hundens år 2018 och en härlig vårfestival! Vi påminner samtidigt våra fina kunder om att gärna planera in gott om tid för alla översättningar till kinesiska eller andra asiatiska språk, eftersom våra leveranstider sannolikt kommer att påverkas under perioden 15-28 februari. Klicka här så kan du ladda upp din text direkt till oss, så återkommer vi med en uppskattning av aktuell leveranstid för just din översättning.

 

Kungakakan – en trettondagstradition i Frankrike

Baka din egen franska kungakaka till trettondagen

Den som vistas i Frankrike under januari månad i allmänhet, och under trettonhelgen i synnerhet, kan omöjligen undgå den kulinariska traditionen Galette des Rois. På trettondagen, den 6 januari, firas den kristna högtid då de tre vise männen ska ha kommit till Betlehem med sina gåvor till det nyfödda Jesusbarnet.

”Kungarnas kaka” (galette des rois) bakas och äts under lekfullt ceremoniella former under trettondagshelgen. Det är en smördegskaka med olika fyllningar av t.ex. mandelkräm eller päron och smält choklad. Inuti kakan göms också en liten överraskning, den kallas fève och kan vara en liten plast- eller porslinsfigur som symboliserar Jesusbarnet.

Vid serveringen skärs kakan upp i lika många bitar som det finns gäster. Den yngsta gästen får krypa ner under bordet och ropa ut namnen på gästerna, och på så vis avgörs vem som får vilken bit av kakan. Sedan gäller det att äta lugnt och försiktigt … Den som får figuren i sin bit, kröns med hjälp av papperskronan till kung eller drottning för en dag!

På trettondagsafton den 5 januari stänger Comactiva kontoret klockan 12.00. Vi öppnar igen måndag den 8 januari kl. 08.00. Trevlig trettonhelg!

RECEPT
Galette des Rois à la frangipane (mandelkräm)

1 ark smördeg (färdigkavlade ur kyldisk går fint)
1 ägg till pensling

Frangipane – mandelkräm:

65 g mandelmjöl
1 dl florsocker
50 g tärnat smör
1 msk rom
1 äggula
1 fève (glas-, plast- eller porslinsfigur)
1 kungakrona i papper

Dela smördegsarket i två lika stora delar.
Placera den ena halvan på en plåt med bakplåtspapper.
Lägg mandelmjöl, florsocker, det tärnade smöret, rom och äggula i en skål och rör ihop ingredienserna till en slät kräm.
Bred krämen över smördegsbottnen, men lämna ett par centimeter i kanterna. Pensla kanterna med uppvispat ägg. Placera din fève i kakan och täck sedan med den andra halvan av smördegsarket. Nagga kanterna med gaffel. Dekorera eventuellt kakan genom att skära med kniv i ovansidan eller ta ut ett mönster med hjälp av ett kakmått. Pensla kakan med ägg.
Grädda i 210 grader ca 20 minuter. Servera kakan varm.

Högaktuellt: några ord om GLÖGG

Glögg. Rykande varm serveras den. I slott och i koja under hela den mörka december. I små koppar, med eller utan russin och skållad mandel. Men varifrån kommer egentligen det lite lustiga ordet glögg? Det låter ju mer som något slags onomatopoetiskt (ljudhärmande) uttryck för ett gurglande läte som skulle kunna höras när någon är på väg att sätta julnöten i halsen?

Det hela är ganska enkelt egentligen. Ordet glögg kommer av det äldre ordet glödg som i sin tur bildats som en kortform av glödgat [bränn]vin. Detta syftar på den framställningsmetod som användes förr, då man lade en sockertopp på ett galler över en skål med kryddor (t.ex. kanel, ingefära, nejlikor, kardemumma) och brännvin eller cognac. Därefter dränktes sockret i sprit och antändes, så att det fick smälta ner i skålen.

Seden att dricka glögg har anor ända från medeltiden, då man trodde att det hade medicinska verkningar. Och det är inte bara vi skandinaver som njuter den varma drycken i vintertider: varianter förekommer på många platser runtom i Europa. I tysktalande länder dricker man t.ex. glühwein, i engelsktalande länder mulled wine, i Frankrike och Schweiz kan man beställa vin chaud och i Italien finns vin brûlé, för att bara nämna några exempel.

Att sätta sin egen glögg är en rolig förberedelse inför julen och det finns många bra recept om man vill prova. Men i regel behöver man vara ute i god tid (gärna slutet av oktober) och man får inte ha för bråttom, eftersom glöggen tar många veckor på sig för att bli klar. Första advent knackar på dörren, så för dig som nu är ute i sista minuten men ändå vill glänsa vid glöggmyset kan vi i dag tipsa om ett recept på en snabbglögg som blir klar över natten! Du hittar receptet, som är hämtat från mat.se , här under. Lycka till!

Över-natten-glögg – ingredienser:

2 tsk kardemummakärnor
1 styck kanelstång
1 msk kryddnejlika
1 styck vaniljstång
2 cm ingefära (färsk)
pomeransskal
1 dl vodka
1 flaska rött vin
2 dl strösocker

Gör så här:

1. Krossa kardemummakärnorna, kanel, nejlikor, riven ingefära, pomeransskal och skårad vaniljstång. Lägg i en burk och häll över vodka. Låt stå över natten i rumstemperatur.
2. Sila genom kaffefilter. Häll rödvin i en kastrull, tillsätt strösocker, värm så att sockret löses utan att koka. Tillsätt därefter spritextraktet. Färdig att servera! (Glöm inte russin, mandel och en liten pepparkaka.)

 

 

Tema: säkerhet och sekretess

Det en vet är en hemlighet. Det internet vet, vet hela världen.

Den digitala eran är här. Sedan premiäråret för internet 1995 flyttas gränserna dagligen framåt för vår användning av nätet. Internet i sig har blivit ett eget litet universum och det tar större och större plats i våra liv.

I 2016 års rapport ”Svenskarna och internet” framkommer att vi i Sverige använder drygt en femtedel av vår vakna tid till att surfa på nätet. Fördelarna är naturligtvis många, men på senare tid har vi kanske mer än innan blivit mer medvetna om nätets mörkare sidor. Framför allt är det svårt att ha kontroll över vad som publiceras där.

Sverige var som bekant till och med nära att få ett regeringsskifte på grund av skandalen med Transportstyrelsen, och tidigare i höst rapporterades även att ett större dataintrång lett till att viktig information om flera företag läckt ut till obehöriga.

Översättningsbranschen fick även den i september ta del av problematiken.

Wow. Vad är det här?

Detta var vad personal på den norska teknisk-naturvetenskapliga föreningen Tekna i skräckblandad fascination utbrast när de förstod att en nätbaserad översättningstjänst hade publicerat översättningar från privatpersoner och företag som använt tjänsten, till allmän åskådning på nätet. Uppgifter som behandlade avgångsbrev, planerade nedskärningar av personal och även personuppgifter och lösenord fanns att tillgå på internet, bara ett par knapptryckningar bort från en enkel Google-sökning.

Och det värsta av allt: informationen hade laglig rätt att befinna sig där.

För även om det förekommer dataintrång som är direkt olagliga har vi många gånger oss själva att skylla. Vi är framför allt dåliga på att läsa användarvillkoren som läggs fram när något slags avtal sluts på nätet. I Storbritannien visar undersökningar att bara lite drygt sju procent av britterna läser igenom villkorsformuläret när de köper varor på nätet. I fallet med ovan nämnda översättningstjänst gällde samma sak. Företaget hade angivit att de publicerade vissa av texterna i syfte att utveckla och förbättra sina översättningar, men detta tycks inte ha uppmärksammats av tjänstens användare.

Och det är svårt att rätta till sådana här misstag.

Företaget som tillhandahöll översättningsverktyget var snabba med att rapportera att man alltid kan höra av sig om man vill ha en översättning raderad, men det är en klen tröst. För inget försvinner från internet. Detta vet politikern vars tunga slant i tv-reportaget, detta vet bloggaren som skrev ett ilsket inlägg på fyllan.

Den information som har publicerats finns alltid kvar någonstans och det är därför av yttersta vikt att vi är medvetna om riskerna med internet, och framför allt: att vi läser det finstilta.

Enkelt undvika risksituationer

Ett enkelt sätt att undvika risksituationerna är att ha ett långsiktigt samarbete med en seriös språktjänsteleverantör och försäkra sig om att hela organisationen känner till samarbetet. På så sätt behöver ingen av företagets medarbetare någonsin ens fundera på att söka fram och använda tvivelaktiga nätbaserade översättningsverktyg för att översätta känsligt material. Materialet förblir i trygga händer och behandlas under sekretess genom hela översättningsprocessen. Comactiva Language Partner har levererat översättningar och språktjänster i över 20 år och våra rutiner för sekretess är väletablerade.
Hör gärna av dig till oss om du vill veta mer.