De där danskarna…

På senare år har utbudet av högkvalitativa danska film- och TV-produktioner vällt in över Sverige likt dejliga, danska wienerbröd. Filmer som Thomas Vinterbergs Jakten och TV-serier som Bron och Borgen har visat upp ett Danmark långt bortom Tivoli och Legoland, som bidragit till att ge oss en mer komplex och ärlig bild av dansken än den öldrickande och korvätande spelevink som vi lärt känna bland annat via reklaminslag.

 
Men vår uppfattning om att danskarna pratar ett språk som påminner om vårt eget, fast med gröt eller möjligtvis en halvstor potatis i munnen, har kanske snarare förstärkts av alla dessa filmer och serier. På TV-skärmen får vi ju det mesta förklarat via undertexterna, men om man skulle få för sig att faktiskt ta steget över sundet och uppleva Danmark på riktigt, förstår man över huvud taget någonting då? Lugn, din språkrådgivare Comactiva guidar dig rätt bland alla halvtreds och konstiga værelser.
 
Om vi skulle ta det här med räkneorden först. Hur fungerar det egentligen? Finns det någon som helst logik bakom konstigheter som halvfems och fem og halvtreds? Ja, faktum är att systemet är helt logiskt uppbyggt och inte alls svårt att lära sig när man väl vet hur det fungerar.
Det danska räknesystemet utgår nämligen från halva tjog. Tio (ti), 20, (tyve), 30 (tredive) och 40 (fyrre, uttalas ung. ”föhr”) följer det svenska sättet att räkna, men sedan kommer tjogen in i bilden. 50 heter således halvtreds, eftersom 50 är tre tjog (d.v.s. 60, eller treds) minus ett halvt tjog. 60 heter treds, följt av 70, som enligt samma system heter halvfjerds (d.v.s. fyra tjog minus ett halvt tjog). 80 heter firs och 90 heter halvfems (d.v.s. – just det – fem tjog minus ett halvt tjog). 100 heter däremot inte femtreds utan ”hundrede”.
I listan nedan finns alla de räkneord du kan tänkas behöva för att klara en långhelg i Danmark med hedern i behåll (hämtat från danmarksguiden.se).

0 Nul
1 En
2 To
3 Tre
4 Fire
5 Fem
6 Seks
7 Syv
8 Otte
9 Ni

10 Ti
20 Tyve
30 Tredive
40 Fyrre
50 Halvtreds
51 Enoghalvtreds
60 Tres
65 Femogtres
70 Halvfjerds
75 Femoghalvfjerds
80 Firs
90 Halvfems

100 Hundrede
150 Ethundrede halvtreds
195 Ethundrede femoghalvfems
200 Tohundrede
1000 Ettusen
1251 Ettusen tohundrede enoghalvtreds

 

Men risken för missförstånd upphör ju tyvärr inte bara för att man har lärt sig att räkna på danska och slipper hålla upp en massa fingrar i luften för att visa vad man menar. Det finns gott om falska vänner i danskan, det vill säga ord som vi även har i svenskan men som betyder helt olika saker på de två språken. Här nedan är några exempel.
                                                                 
Svenska
Danska
Frukost
Morgenmad
Lunch
Frokost (här gäller det alltså att hålla tungan rätt i mun när man ska fråga hur dags frukosten serveras på hotellet)
Rum
Vaerelse
Rymden
Rommet (lika viktigt hur man uttrycker sig om man är missnöjd med hotellrummet, med andra ord)
Kvar
Tilbage
Lugn
Rolig
Rolig
Sjov, morsom
 
 
Inte konstigt när allt kommer omkring att många danskar faktiskt föredrar att prata engelska med oss svenskar. Tro det eller ej, men de har ofta minst lika svårt att förstå oss som vi har att förstå dem. Trots att vi svenskar egentligen bara pratar en mycket tydligare variant av danska … eller?