Krig och fred och schlager

Måns Zelmerlöw och Petra Mede
Malmö 2013. Loreens vinst med låten Euphoria har föregående år låtit Sverige ta sin 5:e seger i Eurovision sedan ABBA:s Waterloo-skräll år 1974. Allt är som det ska vara. Skådespelet av stroboskopljus och flerfärgade strålkastare överträffas endast i dess prakt av alla de artister som uppträder. I publikhavet sitter en äldre kvinna. Hon är hedersgäst ikväll och har varit det vid flertalet tillfällen i länder som hållit i Eurovision. Kvinnans namn är Lys Assia och sedan 1956 då hon representerade Schweiz med låten ”Refrain” i det första Eurovision som någonsin hållits, tycks hennes intresse för festivalen inte ha svalnat.
Och vem kan klandra henne? När Eurovision nu för 61:a gången arrangeras är allt precis som det ska vara: vinnarna ska tippas i tidningarna, gärna helt felaktigt, Måns Zelmerlöw ska le sitt pojkbusiga leende och få utländska skvallermedier att ännu en gång få anledning att omskriva svenska män som ovanligt hunkiga. Det ska vara nakenchocker, regn av guld och silverkonfetti,  det ska vara glitter och glamour, Eurovision mon amour. (fritt efter After Dark)
Eurovision är ett solklart inslag i den europeiska gemenskapen och innebär för många människor en årlig höjdpunkt. Numera handlar det mesta om ren underhållning, men 1956 när programmet presenterades var man ute efter att med hjälp av musiken etablera en slags europeisk identitet i en tid då väst-öst-uppdelningen var ett faktum. Nu ska jag inte komma och påstå att allt löste sig med lite schlager, men den förenande faktorn i tävlingen är ändå ej att förneka och i andra delar av världen har man tänkt i precis samma banor.
Pakistan och Indien är två bra exempel. Dessa två giganter i Asien har minst sagt frostiga relationer och till deras många konflikter hör att man i länderna har vitt skilda åsikter om vilket land som området Kashmir ska tillhöra. I ett av många försök att förena de båda länderna lät man därför år 2012 arrangera musiktävlingen Sur Kshetra (namnet betyder ungefär ”musikslaget”) där ex antal artister, bland dem vinnaren Nabeel Shaukat Ali (Pakistans svar på Jan Johansen), tävla mot varandra och ja, tanken var god men konflikterna bestod.
Nabeel Shaukat Ali, vinnare i 2012 års Sur Kshetra (ej mannen på bilden)
Så ja, det här med taskiga relationer mellan länder är svårt och låter inte alla gånger lösa sig med trallvänlig popmusik, men jag vet i alla fall detta: jag och mina kompisar kommer att ha jäkligt kul tillsammans när vi bänkar oss framför tv:n på lördag tillsammans med drygt 180 miljoner människor världen över. Det måste man väl ändå kalla gemenskap?
Lycka till Europa! Må bästa hen vinna!
Comactiva Language Partner 

 

P.S. Själva ordet schlager är förstås tyska och betyder ”slagdängare” vilket innebär att det egentligen är rätt onödigt att säga ”schlagerhit” eftersom ”hit” är det engelska ordet för precis samma sak (detta språkliga fenomen kallas för övrigt tautologi, spara den gärna till besserwisser-biblioteket).
Schlagerdrottningarnas urmoder: Lys Assia med låten ”Refrain”



Källor:http://www.eurovision.tv
http://blogs.tribune.com.pk/story/14300/is-sur-kshetra-in-line-with-aman-ki-asha-or-is-it-just-atif-vs-asha/
http://tribune.com.pk/story/431984/sur-kshetra-music-to-bridge-pakistan-india-divide/

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se