Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 4: Ayapaneco

Man kan inte älska alla sägs det. Säkerligen har de flesta människor varit med om en uppbrytning med någon vän, flick – eller pojkvän eller någon familjemedlem. Orsakerna varierar från smått till stort, kusin Bengt vägrar betala tillbaka den där femman som han lånade i början av 80-talet och flickvännen tog barnen och stack till Maldiverna. I de flesta fall orsakar dessa uppbrytningar inte mer än personlig skada, men det finns faktiskt gånger som vänskapen mellan två människor är av betydligt större vikt. Faktiskt kan ett helt språks öde vila i deras händer. Så förhåller det sig till exempel med det utrotningshotade språket ayapaneco vars två sista talare inte gärna talar med varandra och således riskerar ayapanecos totala utrotning.

I den lilla byn Ayapa i regionen Tabasco, Mexiko bor Manuel Segovia och Isidro Velasquez. De är båda äldre herrar, 80 respektive 74 år gamla och de bor bara lite drygt femhundra meter från varandra. Därefter skulle likheterna upphöra om man fick tro de själva, men det finns en till gemensam nämnare mellan de båda herrarna. De är nämligen de sista människorna i världen som talar språket ayapaneco flytande.

Ayapaneco, eller “nuumte oote” (som betyder “den sanna rösten”) är ett gammalt indianskt språk. Det är särskilt rikt på uttryck inspirerade från naturens ljud, som vi kan se i till exempel ordet “kolo-golo-nay” som på ayapaneco betyder “att kackla som en kalkon”. Ayapaneco var som många andra språk från spanskamerika ett vitalt och välanvänt språk innan spanskan blev obligatorisk på 1930-talet.

Därefter blev det tufft för ursprungsspråken.

Invandring och språkrestriktioner har lett till att av Mexikos 89 ursprungsspråk har 9 av dem färre än 10 talare. Ayapaneco som funnits sedan hundratals år tillbaka fick sämre och sämre utrymme och när Manuel Segovias bror dog blev han den sista i sin familj att ha språket som modersmål. Grannen från andra sidan byn och han själv såg ingen anledning att tala med varandra. Media har naturligtvis förstorat konflikten till enorma proportioner men enligt de själva beror bristen på kontakt mest på att de båda herrarna har få saker gemensamt. För att göra saken värre är den ene halvt döv och den andre talar ayapaneco med en svårförstådd dialekt.

Kanske dags att förlåta kusin Bengt för den lånade femman, i jämförelse med att låta ett helt språk dö ut ter sig en sån sak som ganska världslig.

Nästa gång: Ladino, den judiska spanskan

Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan.

www.comactiva.se

Källor:

http://www.ibtimes.com/why-last-two-speakers-obscure-mexican-language-known-ayapaneco-dont-talk-each-other-1505038
https://www.theguardian.com/world/2011/apr/13/mexico-language-ayapaneco-dying-out